bild 2
I Svart som ebenholts har Lumikki fått en stalker som tvingar henne att göra alltifrån att springa så fort hon kan till en park så att hennes vän inte ska bli mördad till att klättra uppför en isig och hal berg-och-dal bana. De skrämmande meddelandena är såklart hemska för Lumikki och förser boken med en hint av spänning. Men alltid förstörs av slutet som enligt min åsikt är väldigt tamt och inte värdig som den avslutande delen i en trilogi.

Jag vet att böckerna om Lumikki Anderson är en spänningstrilogi, men varför måste varje bok handla om tre helt olika event där den enda röda tråden är Lumikki och hennes otur att alltid hamna i trubbel.
Jag undrar verkligen vad som hände med Isbjörnen, skurken ifrån den första boken. Det var snällt av författaren att bygga upp med att säga att denna ondskefulla ledaren av en kriminell organisation kom undan men sedan inte nämna något om hen igen i de efterföljande böckerna.

Bokus | Adlibris

Advertisements