image (4)
Huvudpersonen Abbey har inga större problem i livet, hon har ett skönt liv i San Francisco och ett bra jobb, vilket jag verkligen uppskattar för hela tiden vet Abbey hur bra hon har och att hon inte egentligen behöver det som hennes mammas biologiska Irländska fader erbjuder i sin sista vilja. Hon vet sanningen, men vad gör det när ingen av hennes biologiska morfars andra barn inte tror att hon helt plötsligt dök upp och tog allt som skulle ha blivit deras. Avundsjuka genom sjuder alla medlemmarna av familj Fitzpatrick och speciellt de två sönerna.

Boken var väl inte så tokig men jag står inte ut med ur jobbiga praktisk taget alla karaktärerna är, även de som bryr som Abbey gör saker för sin egna vinning och även om visa förbättrar sig så deras sätt att behandla Abbey är hemskt och de borde inte ha hoppat till förhastade slutsatser. Men som alltid blir folk tokiga när pengar står på spel och kan göra den bästa av oss korrupta, men när personen redan var så innan blir han bara ännu mer outhärdlig än i början av historian. Till sist så förstår jag Abbeys beslut, men jag hade hellre hoppats att hon hade kunnat lösa det på ett annat sätt för att se Donalds överlägsenhet ger mig smärta.

Bokus | Adlibris

Advertisements