unnamed (3)
På flera håll kallad årets Gone Girl och jag kan förstå detta omdömme även om bara tiden kan utvisa om det stämmer, men jag har en känsla av att Hollywood redan har fäst blicken på boken.

Jag har aldrig velat bo bredvid ett järnvägsspår eller motorväg och efter jag har läst Kvinnan på tåget så vill jag, om det är möjligt, göra det ännu mindre. För tanken på att en massa människor hela tider kan se i ett ens hus och liv är en skrämmande tanke.

Bokens huvudperson Rachel åker varje dag förbi ett hus, som råkar ligga i närheten av hennes gamla, och ser ett par. Hon känner inte dem men ändå vet honvem dem är för hon har sett dem varje dag och deras perfekta liv. Redan här känner man av lite varningsklockor när huvudpersoner lever i en slags fantasivärld. När kvinnan i paret plötsligt försvinner så börjar helvetet. Rachel dras in i sin fantasivärld verklighet och drars bara allt längre i djupetnär Megan försvinner.

Rachel blev väldigt orättvist behandlad av alla, speciellt av hennes ex-makes hustru Anna som sprider sitt hat för henne till alla som vill lyssna och gör bara allt ännu värre. Jag visste från början att det var något som inte stod rätt till med Megans make, han gav mig bara väldigt dåliga vibbar.

Handligen är väldigt välskriven men det finns ingen person som jag tycker om, alla är mer eller mindre hemska vilket förstör lite för boken samt det faktum att jag visste att den skyldiga skulle vara en av två personer så det var lite tråkigt för jag hade velat ha en plot twist som i Gone Girl.

Bokus | Adlibris

Advertisements