När Lou Casserly var yngre var det ingen som kunde ingen köra med henne, men nu för tiden kör folk med henne på alla håll och kanter och det förut idylliska livet som hustru till bilförsäljaren Phil Winter ger henne inte på långa vägar samma tillfredsställelse som tidigare. Nu öppnas hennes ögon upp för den personen hon har blivit, en tafatt person som fungerar som dörrmatta och som aldrig har något att säga till om, hon har till och med förlorat sin bästa vän Deb. Men Lou bestämmer sig för att ta sitt liv i sina egna händer och bli den person hon var förut igen och med hjälp av Tom Broom och hans charmiga hund Cloooney börjar hon åter ta form av den gamla Lou, men inte utan att möta på hinder i sin omgivning.

Phil är en riktig knöl och alla tycks stryka honom medhårs bara för att han är ganska välbärgad trots att han upprepande bedrar Lou samtidigt som han får henne att banta då han tycker att hon måste visa att hon bryr sig om äktenskapet, som om han är den perfekta maken som aldrig gör något fel. Det är faktiskt precis så han ser sig själv och han ser Lou som sin ägodel som sköter om allt för honom, precis som han vill ha det. Jag har aldrig varit förtjust i personen som låter sig köras med och Lou är inget undantag, men hela resan hon gör för att ta sig ut ur situationen känns väldigt verklighetstrogen vilket gör att jag ger boken ett par mentala pluspoäng.

Bokus | Adlibris

Advertisements