gg 001

Ja, jag vet ännu en Leslie Pearse bok men det får ni faktiskt ta och leva med då jag betar av hennes böcker. Nu har turen kommit till Rosie, berättelsen om en ung flicka som hamnar på ett mentalsjukhus för slipa undan sin psykopatiska bror som inte finns på sjukhuset, om han gjorde det skulle det inte precis vara det bästa stället att gömma sig för honom på.

Rosie har växt upp ensam med en till början älskande pappa och sina två äldre, väldigt elaka äldre bröder sedan hennes mamma mystiskt försvann när hon bara var något år gammal. Men så en dag kommer hennes pappa Cole hem med hembiträdet Heather Farley som skapar en trygg och älskar miljö för unga Rosie och allt verkar gå som på räls. Sju år senare, 1952 kommer Heathers yngre bror Thomas till Rosies hus för att söka upp systern som han trodde att han hade mist i kriget. Thomas var en soldat som blev tillfångad i fjärran östern och som numera har en benprotes. Men när han kommer till familjen Parker informerar Rosie honom att hans syster helt plötsligt bara lämnade stugan och försvann utan ett spår tre år tidigare vilket förbryllar Thomas och har gjort Rosie sorgsen över att ha förlorat sin enda vän.

Thomas är inte en person som ger sig utan svar och får polisen att undersöka Cole Parker och hans söner närmare, detta leder till att Rosie hamnar hos socialen och för första gången stiftar bekantskap med den vänliga socialarbetaren Violet Pemberton som efter en mindre gräl med sin nya fosterfamilj skaffar ett jobb på ett mentalsjukhus till Rosie som drömmer om att bli sjuksköterska. Rosie hittar sig snart till rätta med sitt nya jobb och sin nya identitet som Violet har gett henne då både hennes far och ena bror står anklagade för att ha mördat Heather sedan man har hittat ett skelett på familjen Parkers mark, så att Rosie kan få ett normalt liv som möjligt. Men som Rosie redan som liten har vetat att om något verkar vara för bra för att vara sant så är det nog troligtvis det också.

Hela boken påminner mig om de andra Pearse böckerna som jag gillar så mycket med en huvudperson som man kan leva sig in i och man riktigt kan känn atmosfärerna som beskrivs i boken. Ibland undrar jag hur en författare kan komma på så många historier som även om dem likna varandra till sättet dem är skrivna på ändå är egna i sig själva, Pearse är en av dem som på senare har fått mig att grubbla på detta. Jag antar att det är som med alla andra kreativa personer det är bara något som man kommer på, som en forslande å av kreativitet.

Thomas är den personen som jag ville att Rosie skulle vara tillsammans med i slutet för att jag är säker på att dem skulle vara perfekta för varandra då dem vet vad den andra har gått igenom och kan relatera till detta så det skulle inte ligga något mellan dem då båda har sina mörka demoner i det förflutna som har format dem till dem de är idag. Så dem skulle kunna leva lyckligt tillsammans och tillsammans bära smärtan dem båda har.

Nästa Pearse bok jag kommer prata om är Beth och Susan vilket är en bok jag ser fram emot att få läsa då jag får lite vibbar av tv-serien the Ice Cream Girls från dem (som är baserad på en bok jag har i min bokhylla och kommer att läsa när jag känner för det).

Bokus (engelska) | Adlibris (engelska)

Advertisements